För två dagar sen släppte jag av min finaste vän på busstationen efter att ha setts några ynka timmar. Hon är en sån människa som jag ska ta vara på. Vi ses inte så ofta längre, speciellt inte då hon bosatt sig i huvudstaden, men ändå är det som att vi aldrig varit ifrån varandra. Vi kan prata om precis allt, med tillit. Dessutom får man alltid kloka svar tillbaka. Även om svaret gör ont ibland och inte alls är det man vill höra, så är hon så härligt ärlig.

När ja satte mig i bilen efter vi kramats hejdå kom det som ett slag i magen, hur mycket jag saknar henne.

Du är en av de absolut finaste sakerna i livet min vän ♥