Del 289

A thousand miles seems pretty far,
But they've got planes and trains and cars.
I'd walk to you if I had no other way,
Our friends would all make fun of us.
And we'll just laugh along because,
We know that none of them have felt this way

Det kändes bra när ja träffade ronja o delade en bussresa med henne. Då kände jag mig lite mer som mig själv. Nu är jag ensam i lägenheten igen och det jag brukar göra då är att antingen ringa Jonas eller pratas vid på msn. Nu sitter jag och lyssnar på regnet i dess dystra ton och längtar tills imorgon när det är skola och jag får tänka på det.
bara 16 dagar kvar.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0