Ögonen känns faktiskt bättre, armbågen känns inte heller av.
Kan ju förmodligen bero på att jag inte tränar men.. jaja.
Så (till min förvåning) lägger sig alltså ögonsmärtan, vilket resulterar
i att jag faktiskt taggar i matchen imorgon. Det gör mig ju glad, förövrigt.

Ikväll har jag nått botten av min teori om att jag inte har något liv.
Här sitter jag ensam hemma halv 11 på en lördagkväll, och har precis
borstat tänderna. (?) Jaha, tänker man, vad är det för liv? Precis.
Jag är dessutom bjuden på gallej, men ack att jag nappade på det.
Jag var också bjuden till flera kompisar för att umgås, men ääe.
Och som toppen på allt skulle jag, enligt gästen, bjuda på fika.
Men det var ju högst onödigt att förvänta sig det.. Tråkigt nog måste jag tillägga!
Så jag har spenderat min högt satta lördagkväll i min säng, med en köpt hyrfilm
från cdon.com. Bredbandsfilm, kallas det tydligen. Funkar väl helt okej för 49 kr.
Fick dock lov att starta om min (totalt värdelösa och fruktansvärt hatade) dator, mitt i filmen.
Det gjorde mig ännu mer frustrerad.
OCH till råga på allt sitter mina föräldrar och har gäster och trevligheter i köket.
Det ger mig ju ännu mer självkänsla.

Sandra är påväg att ruttna, vilket i-landsproblem.             // ♥§